Från de första tonerna till dagens repertoar. Läs om resan, influenserna och vägen fram till ett liv i visans tjänst – inklusive pressbilder för media och arrangörer.

Biografi

Kort beskrivning av hur vissången präglat mitt liv

Har sjungit så länge jag minns och när skolan började var det jag som sjöng solo på avslutningarna. I fjärde klass var vi några grabbar som skulle bilda popband och gitarren kom in i mitt liv, så småningom kom också de första egna visorna.

I tonåren inspirerades jag av både Cornelis Vreeswijk och Dan Andersson.

Jag var ett Beatles fan, pop var min ungdoms musik, på familjens rullband spelare fångades massor av radions musik, t.ex. Tio i topp

Först halv intresserad på kommunala musikskolan och efter ekonomlinjen på gymnasiet blev det ytterligare tre år på musikgymnasiet och några år som vikarierande gitarr lärare här och var i Värmland. Innan jag började med sånglektioner och satsade ett tag på att bli operasångare men fördjupade mig mer i romanssången.

Mina första fem år med sångstudier blev ett sökande och jag bytte pedagog ofta. Lyckligtvis kom jag i kontakt med Chiristian Lisper en underbar sånglärare som själv varit elev till Dagmar Gustafsson vars idé om sångteknik fick mig att hitta min röst på ett skönt sätt.
Sju år gick jag hos Christian parallellt med starten på min trubadur karriär.

1987 kom debuten i riksradions lunchmusik i P3 från Örebro med legendariska Maude Nylin som programledare, den gången med Evert Taube och Birger Sjöbergs visor. 
Det var då jag på allvar satte ihop sång till eget gitarrspel och blev trubadur.

Det var tillbaka till ungdomens uttryck, den klassiska sången fortsatte jag med en bit in i 90-talet trots allt.

1992 fick jag göra lunchmusik i riksradion igen, den här gången med Per-Eric Nordquist i Karlstad, med mina egna visor.

1993 framträdde jag på Västerviks visfestival

1996 kom CD-album Ge mej rum för natten och 1998 CD-album Nu blinkar lilla stjärnan igen vilka båda testades till svensktoppen med sammanlagt fyra låtar.

1996 gav Ångbåts föreningen Freja ut CD-album 
Ångaren Freja och andra visor från Fryksdalen 

2005 kom CD-album En Visares väg 2016 CD-album Fröding Bellman Andersson & Jag 
2020 CD-album Bellman & Jag

2021 CD-album Jorden runt bitvis 24 vis klassiker av Evert Taube 2021 CD-album Fröding visor & skrönor 2022 CD-album Utvalda Fridas visor Birger Sjöberg 2023 16 visor Dan Andersson 2025 Nils Ferlin 14 visor

Gitarren var huvudinstrument när jag kom till musiklinjen i Karlstad 1973 men jag låg långt efter i kunskaper och fick slita hårt för att få upp någon särskild standard som skulle duga för att komma in på gitarrlärarlinjen på Ingesund som var den främsta på den tiden.

Jag satsade på att bli gitarrl ärare under mina år på Sundsta gymnasiet och åren därefter sökte in till Ingesund och några andra skolor utan resultat. Jag gick samtidigt privat för några verkligt namnkunniga gitarrlärare bl.a. Gunnar Lif och Christer Hellquist innan jag allvar började sattsa på sången.

Jag har även haft både Ulf G Åhslund och Ralf Sandberg som gitarr lärare när jag gick på Musikhögskolan i Stockholm på musik lärarlinjen. Då var det dock sången som tog mitt största intresse.

Min vissång sena 90-talet fram till 2008

Jag kom till Lysvik 1991 och övertog min farmor och farfars stora hus med tomt som sträcker sig ned till sjön Fryken. Det blev en rofylld plats som gav mängder av inspiration och de flödade visor ur mig de följande åren.

Många blev sedan inspelade i olika omgångar och finns på CD och Spotify m.fl.

1994 bärgades ångaren Freja ur Frykens djup och det inleddes en omfattande renovering för att sätta fartyget i skick för trafik på Fryken sjöarna så som hon hade gjort fram till sin förlisning 1896. På den tiden framträdde jag gansk ofta i TV4:a Värmlands program och även vid deras sändning på Hagudden under veckan när Freja togs till ytan. Där sattes fröet till mina Freja visor som gavs ut av Frejaföreningen vid festen på Kollsnäs 1996, sjösättningen på grund av brand blev uppskjuten ett år.

Mina CD album spelades ganska ofta i radion och jag framträdde som trubadur med både egna visor och covers, även i krogmiljö.
Jag hade ett bra samarbete sedan 1994 med basisten och producenten Per Jacobsson. 
Per producerade mina plattor och han var ofta med som basist ute på gig och ibland hade vi ett helt band, det var många olika uppdrag.

2000 fick jag nöjet att spela i Oslo både i St Hanshugen, parkkväll och på Voksenåsens 40-års jubileum. Efter spelningen på Voxenåsen. Sedan blev jag inbjuden till Pröysenhuset i Ringsaker av svenska ambassaden i Oslo för att underhålla med Dan Andersson visor i samband med att man uppmärksammade 30 års minnet av Pröysens bortgång..

Jag går gärna tillbaks i minnet till Voksenåsens konferanshotell eftersom jag där blev bekant med Hasse Alfredson efter att ha fått nöjet att dinera tillsammans med honom och ytterligare en person som var vår värd under den flera timmar långa sittningen med snaps, öl och vin, ensamma i hotellets restaurang efter festligheterna på dagen. Kan säga att det blev en mycket minnesrik, trevlig och underhållande stund. Som artist träffar man många namnkunniga personer, det är alltid trevligt.

2000 blev jag också bekant med Peder Svan främst tack vare Nisse Munck och visans vänner i Örebro som jag själv var medlem i tills den lades ned.
Peder och jag blev goda vänner och vi gjorde flera gemensam turnéer i Värmland och 2003 fyllde vi även Lysviks Kommunalhus till bredden men då hade vi också Margareta Kjellberg med på turnén som jag lustig döpte till "279 år med visor och skillingtryck" eftersom den fjärde deltagaren på den turnén som också gick till Säffle och Karlstad var Jerker Englund och vår gemensamma ålder blev den summan.

2004 Bengt Alsterlind gjorde programmet Margareta Kjellberg med kavaljerer inspelat på Berga gård i Lysvik för SVT1 och blev Margaretas sista TV framträdande 87 år gammal.

2003 startade jag också skivbolaget Lysviks Skivor AB med popartisten Per Nylin och Per Jacobsson som producent och låtskrivare, vi fick en hit med låten Amelia men samtidigt dök intresset för CD-skivan och det fanns inte kraft eller ork hos någon av oss slåss i den branschen. Jag skulle inte vara manager eller försäljare, jag var ju visartist fick jag inse lite dyrköpt.

Visor på Berga pågick mellan2005 till 2008 och jag hade många fina artister med under de åren på visprogram på Berga Hembygdsgård i Lysvik. För att nämna några. Gösta Linderholm, Evert Ljusberg, Monika Törnell, Susanne Alfengren och flera som kanske inte är rikskända men bra npg för att falla mig i smaken!

2008 fick jag Värmlands Visklubbars stipendium, 2009 fick jag Norra Värmland ABF stipendium, 2010 tilldelades jag stipendium ur Helmia Stiftelsen.

2011 blev det bl.a. två fina spelningar i Norge dels i Arendal bakgårdskonsert och sedan på Skåtöy under hösten där festivalarbetarna hade sin höstfest och även hade bjudut in Louis Jacoby för underhållning.

Mer historik finns att läsa i de olika arkiv avsnitten.

Pressbilder längre ner på sidan

klicka på bilderna för att hämta hem högupplösta versioner