Anders Stävarby
Vissångare
Kommentarer & Recensioner
Jorden runt bitvis - 24 visor av Evert Taube
Gustaf Fröding - Visor & Skrönor
LIRA 17/9 2021
På östra sidan av övre Fryken, härifrån minns jag utmärkta naturskisser, Dagar vid Fryken av författaren Sven Rosendahl, som bodde här några år fyrtiotalet.
Från Lysvik kommer även en av våra goda vistolkare, Anders Stävarby. Där har han sitt eget produktionsbolag, Lysvik Skivor AB, på engelska låter det annorlunda, LightBay Records.
Anders Stävarby, vissångare och framstående gitarrist, framför andras och egna visor, han verkar i en bred trubadurtradition med tolkningar av både Bellman, Fröding och Evert Taube.
På nytt lyssnar jag på hans tolkningar av Gustaf Fröding med 14 dikter och tre skrönor. Det värmländska landskapet stiger fram – ord, tankar och musik ingår ett äktenskap. Det finns storartade tolkningar av både Anita och Elin i hagen. Musiken är här av Sven-Erik Magnusson och Torgny Björk. Frödingdikten Vackert väder är tonsatt av Anders Stävarby själv.
På alla spåren andas både en tidlöshet och en naturnära energi, det är personliga och egna tolkningar.
I Evert Taubes visor är det ofta att bejaka en resa, att följa med en stund i främmande miljöer, att möta nya människor och att låta sig roas av värme, kärleksbestyr och äventyr på skilda platser,
Det mesta har med vatten, segel och vindar att göra. Allt verkar lockande, svårfångat, men lätt att ta till sig.
Anders Stävarby är följsam mot text och temperament i musiken, hans skickliga gitarrspel ger stöd och form till en obruten organisk enhet. Det är bara att njuta, av stor variation, och hudnära känsla.
Jag tycker bäst om valserna på albumet, Eldarevalsen och Vals på Mysingen, genast far jag till fjärden i Stockholms södra skärgård och valsar med.
Bo Bjelvehammar
Anders & Bellman
Lira 18/9 2020
Ständigt påminns vi om den starka svenska visskatten. Alldeles nyss läste jag Trubbel, en berättelse om Olle Adolphson, en mångsidig och skicklig konstnär, som inte bara ägnade sig åt visor, utan även arbetade både som dokumentärfilmare och bildkonstnär. Det är en fin och innehållsrik bok, skriven av Jan Malmborg.
Nu kommer en ny skiva av en annan traditionsbärare inom visans fält: Anders Stävarby, bosatt i Lysvik, nära Sunne, vid östra sidan av Fryken.
Detta är hans sjätte album, allt handlar om visans fader Carl-Michael Bellman, sexton epistlar och sånger, med utsnitt ur Stockholms liv under sjuttonhundratalet, både nattliv och pastorala idyller.
Närgånget närmar Anders Stävarby sig figurerna i Bellmans värld, Fredrik Movits, Fader Berg och den försupne urmakaren Jean Fredman, utan ur, verkstad och företag.
Anders Stävarby känns så självklar i en mustig och själfull miljö med både brännvin och slagsmål.
Det är en påtaglig tidlöshet i Bellmans texter, med mänsklig kraft och själ. Anders Stävarby rör sig så nära och med inlevelse i Bellmans värld, med ett gott gitarrspel och en god sångnärvaro, inkännande och äkta.
Jag ska genast ta fram Anders Stävarbys tolkningar av Gustaf Fröding, och komma närmare denne man, med den värmländska berättartraditionen i ryggmärgen.
Bo Bjelvehammar
Anmälan i "Hwad Behagas"
Bellmansällskapet
VISA (recension i NWT 9/4 2020)
Anders & Bellman (LightBay Records)
I Värmlands långa tradition av fina vissångare har Lysviks egen Anders Stävarby alltid satt hantverket i fokus, med väl pålästa tolkningar och genomarbetade arrangemang.
På nya skivan ger han sig modigt nog på nationalskalden Carl Michael Bellman. Stävarbys gitarrspel är utsökt och förutom en stabil grund finns fina figurer som framhäver texten. Dessutom har han en tydlig artikulation vilket är särskilt viktigt när det gäller Bellmans lite ålderdomliga språk.
Urvalet kommer främst från Fredmans epistlar men även några av sångerna, som en fin version av Fjäriln vingad syns på Haga. Det är kanske inga sensationella nytolkningar men själva grejen med Bellman är att det inte heller behövs – sångerna är redan färdiga.
Det gör också att man utan problem kan följa med tidens ström och dimpa rakt ner i 1700-talet och i dessa dagar av social distansering känns det extra fint med gemenskap över generationerna.
Bästa låt: Ack du min moder
Per Wiker
VISA (recension i NWT 18/11 2016)
Fröding Bellman Andersson & Jag (LightBay Records)
Den värmländska vistraditionen är stark, inte minst tack
vare våra poeter som är tacksamma att tonsätta om och om igen, som Fröding och Ferlin. Anders Stävarby är en av de mer klassiska vissångarna som för traditionen vidare.
På nya skivan tolkar han nämnde Fröding,
Dan Andersson och Carl Michael Bellman. Dessutom rymmer skivan tio egna kompositioner och det är egentligen då som det blir som mest intressant. Stävarbys egna visor ligger närmare honom och det är visor om naturen, som i Sommar vid Fryken och I augusti och ofta rör det sig om livets underliga kretslopp. Det finns också några kusligt aktuella reflektio- ner (som en pajas som når en samhällsposition). Med habilt gitarrspel och följ- samt ackompanjemang från dragspel, bas och tenor- saxofon är det en behaglig visskiva som passar bra inför en lång vinter.
Bästa låt: Sommar vid Fryken
Per Wiker
Recension i NB (Nordmarksbygden)
efter konsert i Silleruds kyrka 7 juni 2017
Lördagens konsert inleddes av den svenska trubaduren Anders Stävarby. Anders har inte tidigare uppträtt på Nordisk Visfest i Hangö, och han visade sig vara en verklig virtuos på sin gitarr, och hans repertoar bestod av låtar av de stora, som Evert Taube, Bellman, Vreeswijk, men han framförde också egna visor. Anders hade fin scennärvaro, och kopplade sitt grepp om sin publik på ett mästerligt sätt. Första gången i Hangö, förhoppningsvis inte den sista.
Anders Stävarby
En favorit har varit denna mycket specielle Anders Stävarby, något av en doldis som från sitt hus vid sjön Frykens strand under många år har skapat klassisk vismusik av absolut högsta klass. En visartist med Frödingrepertoar, genuina vistolkningar, historier och anekdoter, vistraditionen med Bellman, Cornelis, Taube och andra visdiktare blandat med egna visor.
Ragnar Bertling
Musikcentrum ÖST
Fredrik Höglund kominkatör och syrelsemedlem i Frödingsällskapet säger:
Jag var mycket imponerad av det jag hörde i söndags i Alster. Låtvalet var ju så rätt det kan bli för min smak, så istället satt jag och klurade på hur du sitter ihop som artist. En del blir trubadurer för att de är sångare, men spelar gitarr hjälpligt för att kompa sig. Andra blir trubadurer för att de är överdjävliga på gitarr, men sjunger för att man förväntas sjunga också. Ytterligare några kan varken sjunga eller spela, men blir trubadurer för att de har så mycket de vill framföra. Ingen av dessa tre kategorier är särskilt lyckad.
I dig hör jag istället en trubadur där helheten är det viktiga. Gitarrspelet är visserligen lysande och kan stå för sig självt, men ändå är det ett ackompanjemang, som som inte skymmer sången, utan lyfter fram den.
Det är en väldigt lyckad kombination.
Å så recensionen från Vigrum 1 juli 2017
Anders Stävarby är en värmlänning utan
dialekt. Han var en klassisk visartist med en
klassisk repertoar. Han tog inga risker utan
spelade visklassiker från olika håll.
Han visade sig vara en bra sångare och en mycket fin gitarrist.
Hans repertoar den här kvällen bestod av visor
av Bellman, Fröding och Vreeswijk.
Han visade sin klass med att gå i land med ett kamikazeprojekt som att sjunga Bellmans Glimmande nymf som är så för alltid förknippad med fred Åkerströms enorma tolkning.
Men hans version stod pall och mer till och var personlig och kanon.
Hans framförande
av en sång av Jeremias i Tröstlösa var en av kvällens mest gripande djupskimrande pärlor.
Bo Borg Nya Lidköpings-Tidning